torsdag 27 december 2012

Kycklingarna 9 veckor

Idag blir kycklingarna 9 veckor gamla.

Julen har precis passerat och inte haft så mycket tid att fixa och dona hos hönsen. Lite rester och annat gott har de fått smaka på, men framförallt äter de begärligt av den helsäd som jag nu börjat ge dem varje dag som komplement till sitt basfoder.

Jag brukar ju skriva att de blir större och att de piper allt mindre varje vecka och så är fallet även nu. Faktum är att jag från och med idag inte längre kommer att kalla dem för kycklingar, utan istället blir det ungdjur eller unghöns.
Deras barndom är helt klart över och nu är de "tonåringar" ett tag tills de kan kallas vuxna.

Jag har också, glädjande nog, fått en av tupparna "tingad" till en annan uppfödare. Hoppas givetvis på att fler ska höra av sig och vara intresserade av en tupp så småningom. Ingen brådska i nuläget, men de är absolut såpass stora att de skulle kunna flytta redan nu om någon känner sig manad?

Jag har annars inte fått klart deras sittpinne ännu, men räknar med att den ska sättas upp i morgon. Återkommer med bilder och rapport.

lördag 22 december 2012

Kycklingarna 8 veckor

I torsdags blev kycklingarna 8 veckor gamla och kanske snart inte ska kallas kycklingar längre då de börjar bli riktigt stora och präktiga.
Snart är kycklingpipen helt ersatta av unghönsens "flöjtande" och försök att låta som vuxna höns.

De flesta av dem är väldigt sociala och vill gärna hoppa upp i knät eller på handen om det ges möjlighet. Här är en av tupparna som alltid försöker lägga beslag på en sittplats på armen när man matar dem.
Lite "tuppfäktning" blir det ibland också, men även hönorna kan vara med och "slåss" ibland. Än så länge tycks det mest vara på lek och ingen som tagit på sig ledarskapet i den lilla flocken, men det kommer snart bli aktuellt då höns rent instinktivt är i stort behov av rangordning inom flocken .
När sittpinnen kommer på plats så brukar det bli mer tydligt vem som är "högsta hönset" utifrån hur de placerar sig på pinnen.
Det är synd att jag inte får ha kvar någon tupp sen, de verkar vara ännu mer sociala än de tre hönorna. Förhoppningsvis hittar några av mina fem tuppar ett nytt hem så småningom, vore kul om de kunde komma till användning till annat än att ätas upp.
Är du intresserad av en tupp, så hör gärna av dig, eller tipsa andra som kan vara intresserade.

Nu är det snart jul och jag får några lediga dagar och jag hoppas verkligen få deras sittpinne färdig nu till helgen.
Jag och min nyfunne hönskompis Jenny har köpt foder och delat, vilket var smidigt för oss som inte har så många höns, men ändå vill kunna få ihop en bra foderblandning.
Vi köpte helsäd av korn, havre och vete, samt allfodret Plym (pellets) från Granngården. Mina höns tycker om det och verkar må bra, så jag kör vidare på det ett tag till.
När hönorna börjar bli vuxna kan man överväga att gå över till ett värpfoder, men det är mest framtaget för fabrikshönsen, så det brukar bli bra med ägg även med basfodret, bara man ser till att ge extra snäckskal så att de klarar av sitt kalkbehov.

tisdag 18 december 2012

Fixar i hönshuset...

Efter någon veckas dåligt samvete så är jag på gång... Jag håller på att fixa med sittpinne och gödselskiva till hönshuset och det är snart klart.
Det blir en egen konstruktion, oprövad men baserad på tidigare erfarenheter.

Många spikar bara upp en sittpinne från vägg till vägg i hönshuset och sen är det klart. Problemet är att då hamnar allt hönsskit på golvet under sittpinnen.
Det är på natten hönsen skiter som mest och det gör att det snart blir ganska grisigt under sittpinnen och där sen hönsen på dagen springer runt och skitar ner sig.

Så det vill man alltså undvika till varje pris och det bästa sättet är att helt enkelt sätta upp en skiva eller platta under sittpinnen som allt skit landar på. En sån kallas gödselskiva.
Golvytan under skivan blir därmed inte nedsmutsad och man får en större yta i hönshuset som hönsen kan vistas på.

Det största problemet brukar dock vara att hönsen tar sig upp på gödselskivan och kletar omkring där istället, vilket heller inte är bra. Så då brukar krävas att man sätter någon form av nät över skivan så att skiten får vara ifred.
Lämpligen tar man sedan dagligen och skrapar av den skit som samlats på gödselskivan, ner i en skottkärra eller hink och man får en betydligt bättre miljö i hönshuset.
Hönsskit är nämligen mycket "starkt" och bildar nästan omedelbart ammoniak som inte är nyttigt vare sig för oss eller hönsen. Så ut med skiten varje dag och alla mår bättre!
Man kan även med fördel strö lite torv på gödselskivan, vilket drastiskt minskar uppkomsten av ammoniak och dessutom motverkar flugor och annat som gillar skit.
Torv/skitblandningen som man mockar ut lägger man i komposten där den snabbt bryts ned och ger en perfekt gödsel att använda i trädgården.

Så gödselskiva är alltså ett måste, men man bör tänka på att undvika att fästa skivan direkt mot vägg, eftersom det då uppstår en lämplig miljö för kvalster och annan ohyra att gömma sig på, samt att det är bra att luft fritt kan cirkulera kring gödselskivan för att motverka lukt osv.

Jag har sett konstruktioner där gödselskivan med ovanförliggande sittpinne, närapå svävar fritt i luften, genom att man hängt upp det hela med kedjor ifrån taket.
Men höns ogillar när deras sittpinne "svajar" och rör sig, så av det skälet vill man att den ska sitta fast ordentligt, vilket gör att någon form av kompromiss måste ordnas...

I mitt fall har jag tänkt att fästa gödselskivan i väggen med konsoler som sitter i konsolskena och därmed enkelt går att reglera höjden på sittpinnen/gödselskivan, vilket kan vara bra då det dels ger viss stabilitet samtidigt som det ger utrymme mellan skivan och vägg för luftning och att undvika kvalstergömmor osv. Att kunna reglera höjden på sittpinnen enkelt är också bra om man har ungdjur som växer upp.

Men konstruktionen blir dock lite för "tung" i mitt fall för att jag ska kunna förlita mig på konsolerna. Skivan är 2 cm tjock, drygt 60 cm bred och ca 130 cm lång och med typ 5 vuxna hönor på ca 3 kilo stycket, så blir det till att ordna med förstärkning.
Jag tänkte testa med att ha två kedjor i framkant av skivan som är upphängda i taket. Då avlastar dessa hela skivan så att den del som sitter i konsolen och väggen endast förankrar den men inte behöver ta så mycket tyngd.

Att ta bort hela skivan kommer då bli väldigt enkelt. Bara att haka loss karbinhakar på kedjorna och lyfta upp skivan ur konsolskenorna. Praktiskt vid storstädning!

Skivan är en laminerad "bänkskiva" av MDF, som bör hålla några år och ska vara lätt att skrapa ren. Nätet ovanför tänkte jag testa med ett plastnät med 50x50 mm rutor, men blir det inte bra så tar jag vanligt fyrkantsnät istället.
Sittpinnen blir en avfasad 45x45 regel som fästs upp ca 15 cm ovanför gödselskivan. Nätet sitter sen  ungefär 5 cm under sittpinnen.

Så är det alltså tänkt att det ska bli och jag håller på att snickra ihop hela konstruktionen i garaget nu. Jag återkommer med bilder när det är klart och vid monteringen, så får vi se hur det blir.

När man beräknar hur mycket sittpinne man behöver till höns, så är det bra med max 5 stora höns per meter. Ofta sätter man flera sittpinnar bredvid varandra för att få mer plats och då är det viktigt att sätta pinnarna minst 30 cm ifrån varandra så att hönsen inte kan sitta och skita på varandra.

fredag 14 december 2012

Kycklingarna 7 veckor

Så har ännu en vecka gått och i hönshuset har det tyvärr inte hänt så mycket nytt, mer än att kycklingarna förstås har växt en del.
Jag börjar få slut på foder, så det är hög tid att införskaffa mera och genom bloggen har jag fått kontakt med en som bor i närheten och också har höns i mindre skala, så nu funderar vi på att köpa några säckar tillsammans för att kunna få till en bra blandning och sen dela på. Verkligen kul och jag är mycket tacksam för den kontakten!

Jag tog en liten film igår på kycklingarna och har laddat upp den på YouTube tillsammans med några andra filmer där kycklingarna är 1 och 4 veckor gamla. Tänkte väl att det ska kunna bli fler filmer senare.


Jag är lite irriterad över att de lyckas hoppa upp och sätta sig på toppen av deras vattenautomat, eftersom det lätt hänt blir att de skiter ner i vattnet. Jag får fundera ut någon smart lösning på det, funderar på att ha någon form av automatiska vattenkoppar (med nippel) för att de alltid ska ha fräscht vatten utan att det blir mycket spill och slask.
Som vanligt är det dock svårt att hinna med allt jag skulle vilja göra, Foder har högsta prioritet just nu.

måndag 10 december 2012

Höns och rovdjur

Vi människor äter gärna höns, eller "kyckling" som det oftast kallas. Det är vi inte ensamma om! Tyvärr så är det många olika rovdjur som gärna sätter tänderna i våra höns och vi hönsägare vill såklart helst inte dela med oss till räv, mink, iller, mård, duvhök, m.fl...

Vill vi vara säkra på att få ha våra höns i fred, så krävs det oftast att vi hjälper till att skydda dem. Många hönsägare har dock hönsgården enbart som något att hålla hönsen instängda i och inte för att skydda sina höns från utomstående faror som vilda djur eller lösspringande hundar...
Likaså är hönshuset oftast mer ett skydd mot väder och vind, än ett skydd mot nattliga inkräktare.

När sedan "olyckan" är framme och hönsägaren finner sina djur borta eller döda, så riktas ilskan oftast mot rovdjuret som då framställs som både elakt och vedervärdigt. Trots att ett rovdjur gör det den ska göra, den fångar bytesdjur för att äta. Att sedan många rovdjur får "fnatt" och dödar mer än nödvändigt då de tagit sig in i hönsgården eller hönshuset, beror främst på att det uppstår en onaturlig situation där rovdjuret befinner sig tillsammans med så många bytesdjur som inte flyr (de kan ju inte) att instinkten att döda "slår över". Det här gäller även "snälla" hundar osv.

Det är alla djurägares skyldighet att skydda sina djur på bästa sätt genom att se till att de har ett bra skydd mot rovdjur! 

Hönsens evolution - från rovdjur till bytesdjur.
Genom att bygga hönshus och hönsgårdar med rätt material och på rätt sätt, eliminerar vi risken med att våra höns blir rävmat eller att kråkorna tar de små kycklingarna.
Vi kan också se till att hålla rovdjuren borta från våra höns genom att inhägna tomten med t.ex elstängsel om vi vill kunna ha våra höns frigående på dagarna. Men då finns det fortfarande risk att rovfåglar kan komma åt hönsen.

Men rovfågel är oftast inget större problem. I naturen väljer de ut svaga och långsamma djur som byten. Höns är som regel ganska vaksamma och håller bra utkik i luften och ska normalt sett ha ganska stor chans att klara sig om de bara har tillräckligt med buskar och annan vegetation att söka skydd under.

Det är lite ironiskt att våra höns idag ligger så långt ner i födokedjan när de faktiskt för länge sedan var de som låg på toppen, men sånt är väl livet antar jag... Skyll inte på rovdjuren! Idag är det vår uppgift att se till att hålla våra höns trygga och säkra!


fredag 7 december 2012

Kycklingarna 6 veckor

Igår blev kycklingarna 6 veckor gamla och det är väl normalt en gräns när många slutar kalla dem för kycklingar och istället räknar dem som unghöns.
Det är även nu som de normalt sett ska klara sig utan extra värmekälla och vara relativt fullbefjädrade.
Personligen brukar jag kalla dem kycklingar så länge de i huvudsak piper istället för att kackla...

På bilden kan man se dem gluffa i sig av lite havregrynsgröt (med tillsatt majsmjöl) och nuförtiden kan de verkligen äta! En liten skål som förut tog dem en halvtimme att få i sig, tar nu slut på max två minuter.
De tre hönorna har mer utvecklad fjäderdräkt än tupparna och är fortfarande lite mörkare i färgen. Tupparna har dessutom en större kam, så de är fortfarande lätta att särskilja trots att fläcken på huvudet nu i princip är helt borta.

Till helgen måste jag försöka få upp deras sittpinne med tillhörande gödselskiva under. Just nu tillbringar de mycket av sin tid uppe på den flyttkartong som var deras "bo" den första tiden.
Jag har inte sett dem vara under värmetaket på länge nu och ofta hittar jag det omkullvält när jag kommer ut till dem på morgonen, så det ska jag också plocka bort och försöka få ordentligt rengjort.

Sen ska jag försöka handla lite helt korn, havre och vete. Men jag är inte så förtjust i att behöva köpa 75 kilo (3 x 25 kilo), men det kommer väl gå åt så småningom.
Deras säck med hönsfoder (Plym allfoder) är fortfarande hälften kvar av, men de har börjat äta mer nu så den tar väl slut om ett par veckor kanske.
Att utfodra höns ordentligt är inte gratis som många tror.

tisdag 4 december 2012

Snälla tuppar

Jag har haft många tuppar genom åren. De flesta har varit väldigt snälla och beskedliga att ha att göra med, men ett fåtal har varit elaka och aggressiva.
Det finns normalt sett ingen anledning att ha kvar en tupp som är aggressiv mot människor. Tamhöns är domesticerade och har levt tillsammans och jämte oss människor i många århundraden nu, så det är inget vilt djur, även om de har kvar en del instinkter från de ursprungliga djungelhönsen.

Höns ska normalt sett vara ganska beskedliga av sig i sin relation till människan. De har lärt sig att det är människor som ger dem mat, vilket är det som höns värdesätter mest här i livet.

"Du ska inte bita den hand som föder dig!", finns det ett gammalt ordspråk som är bra att tänka på när man har husdjur. Det gäller även tuppar!

Hur får man då snälla tuppar? Ja det här tycks tyvärr hänga mest på individen och skiljer från tupp till tupp. Jag har varit med om att få en elak tupp som haft syskon som varit hur snälla som helst trots likvärdig uppväxt och samma föräldrar osv.
Jag har också haft tuppar som varit extrem vänliga i människors sällskap, men som utan tvekan attackerar hundar och katter osv. En bra tupp ska skydda sin flock och försöka skrämma bort inkräktare, men om hunden på gården är snäll och hör till "familjen" så kan jag tycka att en riktigt bra tupp ska kunna känna av detta och inte se hunden som ett hot.

Det händer att tuppar anfaller barnen i familjen, vilket självklart inte är acceptabelt! En tupp kan faktiskt orsaka viss fysisk skada och man vill heller inte att ens barn ska växa upp och vara rädd för hushållets egna djur.
Lämna aldrig små barn ensamma med husdjur! En elak tupp är inte acceptabelt!

Går det att "kuva" en elak tupp så den blir snäll? Nja, det går oftast att kuva ett djur så att det blir rädd för en och inte vågar attackera, men det är inte alls optimalt att behöva göra det och det krävs att samtliga medlemmar i familjen då måste "besegra" den, vilket oftats är svårt rent praktiskt, särskilt om man har barn. (Plötsligt så har barnen med sig en kompis hem, osv).

Nej, ta bort elaka tuppar och skaffa dig en snäll tupp istället, det finns som regel ett överskott på tuppar, så utbudet är sällan något problem.
Om man har en mycket ovanlig ras eller färg så kan det förstås bli så att en tupp kan vara svår att ersätta. Jag har själv varit i den situationen att jag fått avla på en riktigt elak tupp för att det var den enda tuppen av samma ras och färg i hela landet.
Det var en jobbig period, men som tur var blev inte någon endaste av den tuppens avkommor elak, vilket ytterligare bekräftar att "elakheten" oftast inte är ärftlig utan individuell.

En del försöker "hantera" sina kycklingar så att de ska bli snälla och harmoniska som vuxna, men även här så ser man ibland att det blir helt tvärtom att den gulligaste och mest keliga tuppkycklingen kan bli ett riktigt "monster" som vuxen, så det tycks inte finnas något enkelt sätt att göra för att man ska få snälla tuppar.

Just nu har jag 5 små tuppkycklingar som snart blir 6 veckor gamla. De är ännu hur snälla och sociala som helst och jag hoppas de kommer fortsätta vara snälla även som vuxna och att det finns någon som är intresserad av dem när den tiden kommer då de inte längre kan bo kvar hos mig.

torsdag 29 november 2012

Kycklingarna 5 veckor

Idag blir kycklingarna 5 veckor och snart ser de ut som riktiga höns i miniatyrformat!
Jag fixade ny vattenautomat åt dem för någon dag sedan då den lilla de haft började kännas för liten att dricka ur, även om de inte dricker så många deciliter på ett dygn.
Vattenautomaten köpte jag på Granngården och är av märket Danki och rymmer 10 liter.
Den känns lite knepig att få på överdelen när man fyllt den, men det kanske bara är en vanesak?
Kycklingarna blev iallafall glada och firade dagen med att dricka extra mycket.
Jag undrar om de helt slutat att värma sig under värmetaket? Jag har varit i hönshuset långa stunder och ser dem då aldrig vara där längre, så kanske de helt klarar sig utan nu. Jag låter det dock stå kvar ett tag till då tupparna är lite senare med sin befjädring än hönorna och jag inte har så väldigt varmt inne i hönshuset (ca 10 grader).
Vanligtvis brukar de behöva värmekälla i 4-6 veckor.
Det jag däremot snart tänkte ordna med, är att få upp sittpinne och gödselskiva. De klarar av att flyga upp en halvmeter nu ungefär och det är bra om de kan få träning på sittpinne tidigt i livet.

torsdag 22 november 2012

Många tuppar blir det...

Idag blir kycklingarna 4 veckor gamla och jag ser att tupparna redan börjar bli lite "kaxiga" mot varandra, även om det mest tycks vara på lek.
Utav de 8 kycklingarna tycks det vara 5 tuppar och 3 hönor, men en av hönorna är jag lite tveksam på då den har en ganska utbredd fläck på huvudet som ser ganska olika ut den fläck som de övriga hönorna har. Så i värsta fall kan det vara 6 tuppar och bara 2 hönor, vilket vore lite trist med tanke på att jag sen endast får ha hönor och då max 5 stycken.
Jag tog en liten film idag som dock blev lite mörk, men åtminstone visar ungefär hur de ser ut just nu.
Notera den lilla "ligisten" som försöker hacka sönder min iPhone på slutet av filmen... De gillar verkligen att picka på allt! :)


onsdag 21 november 2012

Ännu en vecka i hönshuset

Oj vad tiden rusar iväg! Nu har det snart gått ytterligare en vecka och kycklingarna blir 4 veckor gamla i morgon.
Jag har inte tagit några nya bilder på några dagar, men i söndags tog jag den här bilden, där en av tupparna tyckte det var trevligt att sitta och mysa på min tumme.
De låter inte riktigt lika "pipiga" längre och de har blivit ganska duktiga på att flyga upp på lådor och annat som gör att de kommer upp en bit över marknivån.
Plymouth Rock är annars en lugn och stillsam ras som inte kräver några högre stängsel för att hållas instängda, men kycklingar är förstås både nyfikna och mer livliga än vuxna höns.
Jag gav dem lite matrester (överbliven kokt pasta) häromdagen och det var verkligen uppskattat. Kycklingar är kul att handmata och titta på när de äter, det brukar bli lite "cirkus" när alla åtta vill ha exakt samma godbit, trots att det finns många att välja på...

torsdag 15 november 2012

Industrihöns

De höns som finns på ägg- eller broilerfabrikerna runt om i världen är inte "vanliga" höns som man spärrat in, utan det är speciellt framavlade produktionshöns, även kallade hybridhöns eller industrihöns.
Självklart är det ett antal av våra gamla "normala" hönsraser som ligger till grund för dessa hybridhöns, men genom mycket selektiv och intensiv avel har man kommit fram till varianter som skiljer sig ganska mycket från ursprungsraserna.

En värphönshybrid har framavlats med syftet att få fram en höna som äter lite, växer snabbt, tar liten plats, börjar värpa tidigt, värper stora ägg och värper otroligt mycket.
Det låter kanske idealiskt för alla hönsägare att ha en sån typ av höns, men det man också ska känna till är att med dessa "goda" egenskaper följer ett flertal negativa egenskaper och beteenden som man inte brytt sig om.
För det första finns det inget djur som i naturen skulle fungera på det högproducerande sätt som dagens industrihöns. Tanken med värphybrider är att de ska leva max i 80 veckor, dvs i ca 18 månader. Vid det laget är det inte längre ekonomiskt att behålla dem längre då deras kroppar är utbrända både på in- och utsidan efter ett onaturligt hårt liv som "äggmaskin". Äggen de värper börjar dessutom bli för stora, vilket gör dem svårare att paketera och dessutom innebär lidande för hönan.


Det finns de som "räddar" dessa industrihöns i förhoppning att göra de stackars hönsen en god gärning, men dessa höns har dels genetiskt avlats fram för att slita hårt en kort period i en "fabriksmiljö" och dels levt hela sitt liv i en miljö där normala hönsbeteenden inte gäller. Det här innebär ofta att de sällan anpassar sig väl till en mer "idyllisk" miljö med gott om utrymme och socialt liv tillsammans med "vanliga" höns. De har helt enkelt varken lärt sig att uppföra sig som vanliga höns och de har också fått många egenskaper bortavlade som är bra att ha i världen utanför äggfabriken.

Om man själv kläcker ägg från industrihöns så kan man lyckas något bättre då de slipper växa upp i fabriksmiljön, men som sagt är de även genetiskt framavlade så att de saknar många av de egenskaper vi värdesätter på våra vanliga hönsraser.

Man skulle kunna jämföra en industrihöna med en F1-racerbil. Bägge är specialbyggda att fungera och prestera exceptionell i en speciell miljö.
Om man tar ut en F1-bil från sin racerbana och vill använda den som en vanlig bil på gatorna, så är risken stor att det inte fungerar så bra varken med körningen eller i relationen till övriga trafikanter, eftersom F1-bilen bl.a saknar lysen, blinkers, bagageutrymme och att minsta grop eller buckla i vägbanan kan få den att krascha. Och att ge sig ut på en grusväg på landet är verkligen inte att tänka på. Ändå är F1-racern och en vanlig Volvo bilar bägge två...

Kycklingarna 3 veckor gamla

Idag blir kycklingarna 3 veckor och de växer och utvecklas från dag till dag.
Eftersom det var ovanligt milt väder ute så kunde jag gräva upp lite daggmask åt dem att fira dagen med. En av tuppkycklingarna var dock livrädd för de små slingriga maskarna och höll sig på betryggande avstånd när hans kompisar glufsade i sig. Han var allt en riktig "chicken", haha.

Det är ganska kul att se när kycklingar får tag på något större mumsbit, ofta rusar de då omkring med föremålet i näbben och piper högljutt, vilket resulterar i att resten av gänget tar upp jakten och försöker få tag på godbiten. Ofta blir den som hittade godiset från början, snuvad på det mesta, vilket kan tyckas korkat då den hade kunnat äta allt själv om den "hållit näbben".
Det beteendet kallas "födorusning" och syftet är att få hjälp med att finfördela godbiten i mindre delar med hjälp av dragkamp från kompisarna, eftersom höns inte kan tugga. Fiffigt va?
Efter maten ägnade de en lång stund åt att putsa och sköta sina nya fina fjädrar. Några tog ett sandbad tillsammans i sandlådan (se bilden).
Funderar på att väga en kyckling i morgon och se vad de ligger på för vikt nu. Alla åtta är relativt jämnstora än så länge.

tisdag 13 november 2012

Ohyra på höns

Ohyra på höns är ett "kärt" ämne som ofta leder till hätsk debatt.
Det finns många typer av ohyra som höns kan drabbas av; löss, loppor, kvalster, fotskabb/kalkben och diverse andra parasiter.

Rent generellt kan man säga att höns som mår bra och lever i en bra miljö, klarar av att hålla sig själva fria från ohyra!
När höns drabbas av ohyra är det så gott som alltid ett tecken på att något annat är fel; hönsen kan vara sjuka eller sakna rätta förutsättningar att ta hand om sin hygien.
Tyvärr inriktar sig de flesta hönsägare på att då börja bekämpa ohyran istället för att se till att återställa och fixa det som är orsaken till att ohyran dök upp.

Höns räknas normalt till de födoproducerande djuren, dvs vi människor äter saker som kommer från våra höns, antingen kött eller ägg.
Att medicinera eller använda gifter på födoproducerande djur är strikt reglerat av det primära skälet att vi månar om vår egen hälsa. Sekundärt att vi månar om miljön och våra djur.

Som regel ska läkemedel och annat som vi utsätter hönsen för, ha försvunnit ur kött eller ägg innan vi själva äter av dessa. Den tiden som det tar för ett preparat att försvinna ur "systemet" kallas för karenstid.
När det gäller höns har det visat sig att de har en tendens att kunna lagra substanser och gifter väldigt länge i sina kroppar och att dessa även förmedlas via äggen! Det är ett av skälen till att det idag i princip inte finns några läkemedel eller preparat som är tillåtna att använda på höns!

Men bland de som håller höns som hobby och självhushåll, så bryr man sig sällan om dessa regler och det är även bland dessa hobbyuppfödarna som de stora problemen med ohyra och sjukdomar finns...
Det kan tyckas konstigt att det mest är i små flockar med hobbyhöns som det råder mest problem med ohyra och att det är där vi, relativt hämningslöst, vräker farliga gifter och andra otillåtna substanser i och på hönsen!

Ta väl hand om era höns så slipper ni problem med ohyra! Och om ni ändå får problem med ohyra så inrikta er primärt på att ta reda på varför? Oftast är det sjukdomar av något slag som utlöser ett angrepp av ohyra. Det kan vara bristsjukdomar eller smittsamma virus och då gäller det att försöka vända detta tillstånd först och om ohyran måste bekämpas, så gör detta med ofarliga medel som såpbad osv istället för att börja spraya på gifter som är avsedda för helt andra ändamål!

Tupp som tar ett sandbad för att hålla sig fri från ohyra.
Friska höns avskyr att få ohyra på sig och kommer därför att göra vad de kan för att bli av med dem på egen hand om de bara har rätt förutsättningar för detta.
Ge hönsen bra foder så de inte lider brist på näring, mineraler och vitaminer. Se till att hönshuset är torrt och rent och med bra ventilation. Låt dina höns få rejält med utrymme att vistas på och möjlighet att vistas i solljus ofta och helst utomhus. Se till att alla höns har möjlighet till rena och fräscha sandbad och att de kan hålla sin fjäderdräkt ren.


söndag 11 november 2012

Högsta hönset...

Just nu är det full fart i hönshuset. Kycklingarna är idag 17 dagar gamla, de växer, tycks trivas och må bra.
Jag höjde upp värmetaket ett snäpp (läge 2 av 3) eftersom det såg ganska trångt ut för kycklingarna när de ville in och värma sig.
I början då de var nykläckta nådde de inte ens upp till insidan av taket då de stod upp och sträckte på sig och idag fick de krypa och åla sig in för att få plats... Nu efter höjning så kan de nästan stå upp igen under taket.
Dock tycks de spendera allt mindre tid under värmen nu. Jag satt inne hos dem i 40 minuter och då var de utanför hela den tiden trots att jag nu bara har ca 12 grader i hönshuset.
Det är också uppenbart att kycklingarna nu gärna vill komma upp på högre höjder. Jag snickrade ihop en liten sittpinne som de kan träna på och man kan nästan se hur stolta de som lyckats ta sig upp blir när de kan sitta och blicka ner på sina kompisar därnere.
På bilden en av tupparna som spanar ut över omgivningarna från sin upphöjda position...

torsdag 8 november 2012

Randiga kycklingar

Plymouth Rock kycklingar, 2 veckor gamla
En liten rapport från hönshuset:
Kycklingarna växer och verkar må bra!
Deras näpna "kyckling-look" börjar nu ersättas av en mer gänglig "grunge-look", eller nåt sånt...
Mer fågellika har de absolut blivit och de har tränat upp sin kroppskontroll rejält och de är borta allt längre stunder från sitt värmetak.
Man kan också se att deras vingpennor nu börjar visa lite hur de ska se ut som vuxna, dvs tvärrandiga (grå-svart-vit).
Jag har fortfarande inte satt in någon pinne de kan hoppa upp på, ser att de försöker satsa på att "flyghoppa" upp på flyttkartongen som är deras "bo", men de kommer inte riktigt upp, utan kraschlandar i backen istället.
Kycklingarna är två veckor gamla idag.

tisdag 6 november 2012

8 kycklingar kvar

Kycklingarna som föddes den 25:e oktober är idag alltså 12 dagar gamla och tyvärr så dog en av dem inatt, så nu är det åtta kvar...
Den som dog var dock den som redan från början hade lite problem med magen och sin avföring och även om den efter det har växt, ätit och druckit, så har den inte haft riktigt samma fart i sig som de övriga.
Igår så höll den sig kvar under värmetaket betydligt mer än de andra gjorde och när jag gav dem lite extra mat i form av korn-, vete- och havrekross (som de verkligen gillar) så kom den fram och åt några korn för att sedan gå tillbaka när de andra bara ville ha mer.
Så tecknen har funnits där och när en kyckling håller sig lite för sig själv så ska man alltid misstänka att den inte är helt okej, så jag blev kanske inte så förvånad att det var just den kycklingen som var död.
De kvarstående åtta är dock hur pigga som helst och tycks trivas fint i sitt stora hönshus. De håller sig egentligen bara på max en kvadratmeter i nuläget, men om några veckor lär de ta hela huset i besittning.
De har också börjat få lust att vilja hoppa upp på saker, men ännu kan de inte ta sig så högt. Funderar dock på att sätta in någon sittpinne åt dem att öva på istället för att de ska hoppa upp ovanpå värmetaket.

Förutom det pelleterade allfoder (Plym) de har fri tillgång till (jag mal pelletsen i mortel fortfarande), så ger jag dem som sagt även extra med olika korn-, havre- och vetekross som jag än så länge har köpt på ICA i småpaket (från Saltå Kvarn). När de börjar äta mer får jag väl köpa helkorn i stora säckar från Granngården, men de är fortfarande ganska små i maten, så trots dyrare kilopris tycker jag det är smidigare att köpa dessa småförpackningar som finns i alla välsorterade livsbutiker.
Det finns många olika sätt att utfodra höns på, men jag tycker en bra grundregel är att man alltid ska ge höns kross eller helsäd av Korn, Havre och Vete. (Dock ska man INTE ge höns Råg!).
Det är också bra och stimulerande för hönsen att få sprätta och krafsa, så just helsäd funkar jättebra att slänga ut några nävar på golvet så de får leta fram istället för att servera i automat eller tråg.
Tänk på att man inte får utfodra höns utomhus längre, utan att all mat ska serveras inne i hönshuset! Grönfoder som gräsklipp osv samt vatten kan man dock ge dem ute i hönsgården.

fredag 2 november 2012

Hönshuset är invigt

I går kväll så var det dags för de nio små kycklingarna att flytta "hemifrån" och det blev lite pyssel för att få allt klart.
Först var jag tvungen att åka och köpa några balar med torv, som är det ultimata underlaget i en ströbädd då det har oöverträffad absorptionsförmåga, är antibakteriellt , reducerar ammoniak (som uppstår av hönsens avföring) och som fungerar utmärkt i komposten. Dessutom ogillar flugor torv och hönsen älskar att sprätta i den, så det är verkligen ett idealiskt strömedel.

 Jag tyckte det räckte med två balar på de 5 kvadratmeter som är golvytan i mitt nya hönshus. Det gav ett lager på ca 5 cm. För vuxna höns rekommenderar jag minst 10 cm.
När torven var på plats så skulle ju kycklingarna ner. Turligt nog var det 7-8 plusgrader ute och jag bedömde att de skulle klara att sitta i en plastlåda de 100 metrarna ner till hönshuset. Så jag samlade ihop alla nio ner i lådan och sen fick de sitta där och vänta medan jag sprang ner med det lilla värmetaket och fick det på plats och anslutet. Sen snabbt upp till huset igen och hämta lådan med kycklingar och direkt skynda tillbaka med den ner till hönshuset.


Jag lät värmetaket stå kvar i den flyttkartong som den stått i tidigare, tänkte att de kanske kände sig lite mer trygga om de hade något de kände igen och var vana vid.
I hönshuset var det ca 18 grader varmt och därför var jag först mest inriktad på att se till att de små verkligen förstod var de hade sitt lilla värmetak och det fungerade perfekt.
Därefter hämtade jag deras mat och vatten och placerade i närheten.
Kycklingarna var väl något omtumlade av flytten, men fann sig snabbt och efter ett tag var de ute och undersökte sitt nya hem.
Jag lät en svag lampa vara tänd under natten så de inte skulle hamna på villovägar.

Nu på morgonen när jag kom ner till dem var det full fart på alla kycklingarna. De sprätte i torven och sprang runt och "busade" med varandra. De hade ätit bra och verkade trivas. Skönt!
Det som kvarstår att fixa är lite mer och bättre belysning i hönshuset och sen sätta in en timer så att de får regelbunden dags- och kvällsbelysning.
Och sen ska förstås byggas värpreden och sittpinne med gödselskiva och utgång till utegården, men det är ingen brådska så länge de är små.

torsdag 1 november 2012

Kycklingarna är nu 1 vecka

Idag blir kycklingarna en vecka gamla!
Och idag det är tänkt att de ska få flytta ut till det nya hönshuset. Hittills har de fått bo inne hemma hos oss, men det var dels för att hönshuset inte var helt klart och att sonen ville ha de små kycklingarna nära sig några dagar och självklart för att den första veckan är känslig och det är bra att ha mer intensiv koll på dem att de äter bra osv.

R.I.P lilla "klenis"
Den lilla "klenisen" fick jag tyvärr ta bort då den inte alls hängde med och varken åt eller drack som den skulle. Vi försökte hjälpa den med extra värme och hjälp att få i sig vätska och näring, men det hjälpte inte. Den var till sist bara hälften så stor som de andra kycklingarna och det vara bara att inse att den inte skulle klara sig. Så nu är det 9 kycklingar kvar av de 12 som kläcktes.


Det var även en av de andra som verkade få problem med magen och hade svårt med avföringen, men den fick lite a-fil och vetegroddar och det verkade göra susen.

Kycklingarna har annars börjat få befjädring på vingarna och de har vuxit rejält på de senaste dagarna. De är väldigt aktiva och energiska!

Jag hoppas verkligen att det ska fungera bra nu då de får flytta ner till hönshuset. Jag kommer ha en ganska hög temperatur där den första tiden (ca 18 grader), men det blir dock lite kallare än vi har haft hemma, så viss omställning kommer det bli för dem. De kommer säkert behöva uppsöka sitt lilla värmetak lite oftare nu, men å andra sidan minskar deras värmebehov något för varje dag som går. Med tiden kommer jag sänka temperaturen gradvis och målet är att ha mellan 5 och 10 grader i hönshuset under vintern.

En av kycklingarna blev tydligen mer präglad på oss människor än de övriga för den har stått och skrikit att den känner sig "övergiven" i timmar varje gång efter vi har varit inne hos dem. Detta har dock lugnat ner sig senaste dygnen som tur är...
Jag tog en liten filmsnutt nu på morgonen på kycklingarna när de äter, men kameran var tydligen väldigt spännande att kika på så det blev mest närbilder av det hela...


Jag återkommer självklart med rapportering från hönshuset och hur det går för kycklingarna.

söndag 28 oktober 2012

Kycklingarna är nu 3 dagar

Plymouth Rock kyckling ca 3 dagar
De kycklingar som kläcktes i torsdags är nu tre dagar gamla och börjar bli rejält pigga och aktiva. De äter och dricker bra och tycks klara sig fint under sitt lilla värmetak.

De sprätter och har även börjat sandbada, eller "bala", vilket ser ganska kul ut då de är så små och ganska klumpiga.
Det var leveransproblem med startfoder för kycklingar på Granngården, men de har istället fått vanligt allfoder för höns, där jag malt sönder de lite större pelletsen till mjöl som kycklingarna kan äta utan problem. Dessutom får de lite tillägg i form av hirsfrön, majsmjöl, vetegroddar och malda havregryn. Även lite ytterst finklippt gräs har de fått smaka på. Det är viktigt att ha koll på kycklingarnas avföring, den ger bra koll på hur deras magar fungerar och att de får i sig mat och vatten ordentligt.


Kycklingar behöver mycket mat.
Buren de bor i står just nu inomhus hemma i väntan på att kycklingarna ska klara sig igenom de första mest kritiska dagarna, samt att jag nyss målat i hönshuset och vill låta färgen torka ordentligt innan de får flytta in där.

På tvärrandiga Plymouth Rock är det möjligt att få en viss uppfattning om kycklingarnas kön utifrån deras fläck uppe på huvudet och även att hönorna oftast är något mörkare i färgen rent allmänt. Fläcken uppe på huvudet är normalt sett mindre och mer avgränsad på hönorna och större och mer utbredd på tupparna. Jag har dock inte riktigt satt mig och analyserat varje kyckling, men helt klart finns där både hönor och tuppar bland småttingarna och jag uppskattar det till ungefär hälften av varje...
Som exempel på detta se på bilden intill kan man se typisk höna för den kyckling som står på vänstra sidan om fodertråget och den kyckling som är högra sidan högst upp är en tupp.
Det är dock inget helt säker metod.

En av de 10 kycklingarna är dock inte riktigt på samma nivå som de andra, utan är mindre och svagare och verkar ha svårt att hänga med. Den dricker bra om man sätter den intill vattenautomaten, men tycks inte ha något intresse för maten utan vill endast ligga kvar i värmen.
För att ge den en chans att komma ikapp så har vi nu satt den med egen värmekälla och mat och vatten intill. Vi testade även att ge den lite honungsvatten för att se om den skulle pigga på sig lite, men osäkert om det gjorde tillståndet bättre.
Risken är nog stor att den lilla klenisen inte kommer att klara sig, men vi ger den någon dag till och håller tummarna...

lördag 27 oktober 2012

Så var de bara 10...

R.I.P lilla kyckling...
I morse var en av kycklingarna död! 
Den låg under värmetaket, så den bör inte ha frusit ihjäl, men det är så mycket som kan gå snett för små kycklingar den första tiden utöver deras enorma behov av värme.

Sonen blev förstås ledsen då han tyckte den som var död var en av de finaste av dem, men sånt är livet och inte mycket man kan göra åt.
Sen blev det ännu mer sorgsna miner då vi konstaterade att den kyckling som kläckts sist av alla (mer än 12 timmar efter den föregående) hade fel på sitt ena ben och att den inte kunde gå ordentligt...
Vi såg detta redan igår, men hade hoppats att det var något tillfälligt som skulle bli bättre.

Jag har haft tusentals kycklingar under åren och det händer ibland att någon enstaka har problem med sina ben. Kanske var det därför den hade svårt att ta sig ut ur ägget och kom sist, eller så fick den någon form av skada efter kläckningen inne i äggkläckningsmaskinen, kanske fastnade med foten i nätbottnen eller något. Hur som helst så kunde den inte gå och hade därmed problem att ta sig till mat och vatten och låg bara ensam kvar hela tiden och pep när de andra var ute och åt.
Så den fick jag tyvärr ta bort då vi inte ville att den skulle lida i onödan... Det är aldrig kul att behöva ta bort djur, men som ansvarsfull djurägare ska man heller aldrig låta djur lida i onödan.

Så nu är det bara 10 kycklingar kvar. Som det ser ut just nu så äter och dricker alla bra och är väldigt aktiva. Så vi hoppas förstås att de som är kvar ska klara sig, men den första veckan är det inte ovanligt med dödsfall, så vi får se hur det går.

fredag 26 oktober 2012

Nästan 13 rätt!

Den efterlängtade äggkläckningen får nu betraktas som avklarad! 
Den påbörjades med "hålslag" på eftermiddagen i onsdags (21:a dygnet)  och första kycklingen var ute ur ägget runt 4-tiden på natten på torsdagen (22:a dygnet) och sista kyckling ute ur sitt ägg nästan ett dygn senare på natten till fredagen (23:e dygnet).

Det var 13 ägg som hade klarat sig fram till det 18:e dygnet och resultatet blev 12 fina små kycklingar! Sonen hade tippat på 10 och när jag köpte de 20 äggen så hade jag också räknat med max 10 stycken, så vi är mer än nöjda.

Många från en hönsgrupp i Facebook har tyckt att det var kul att få följa med direktsänt under kläckningen och även om jag missade många av kläckningarna, så fick sonen och jag följa två av dem riktigt bra från hålslag tills kycklingen var helt ute. Och det var inte bara sjuåringen som tyckte det var väldigt spännande och fascinerande kan jag lova...

Stökigt värre i kläckaren...
Nu har 8 av de 12 fått lämna kläckaren. Det är bra för dem att få vara kvar i ett dygn eller åtminstone tills de är helt torra innan de kommer ut.
När jag öppnade kläckaren för första gången för att ta ut de torra som var lite äldre, så såg det ut som ett slagfält inne i kläckaren! Kycklingar huller om buller tillsammans med äggskal och annat uckigt. Det kan bli jobbigt att städa ur den sen antar jag...
Man behöver inte känna stress över att ge dem mat eller vatten direkt efter kläckningen, de klarar sig minst 2 dygn efter kläckning utan!


Kycklingarnas första bostad.
Jag fick redan i måndags det värmetak jag beställde i fredags från Arctic Hen (snabb leverans, mycket bra!) och idag har jag fixat i ordning en bur som kycklingarna ska få bo i de första dagarna innan de får flytta ut i hönshuset (som inte är helt färdigmålat ännu...).
Kycklingarna tycks trivas bra i buren med sitt värmetak och snart är det dags för dem att få lite mat, vatten har jag redan ställt in åt dem i en liten praktisk automat jag har sparat sen jag hade höns på 80-talet. Som bottenmaterial i buren har jag en sträv skiva (man ska aldrig låta kycklingar gå på hala underlag då det kan påverka deras benställning negativt!) och sen ganska finkornig sand ovanpå. Sand är bra underlag till små kycklingar, senare kommer de att få gå på torv.



torsdag 25 oktober 2012

Kläckning pågår!

Igår var det 21:a dygnet och det som anses vara normal tid för hönsägg att kläckas (19-23 dygn) och mycket riktigt så började en hel del ägg att kläckas.
När kycklingen pillar upp det första lilla hålet i äggskalet brukar man kalla det för "hålslag" och det är ett ganska kritiskt moment även det för det är då som kycklingen bryter sin "förpackning" och börjar andas och det är inte alltid den "chocken" går bra för dem.

Eftersom jag sänder LIVE från äggkläckaren stora delar av dagen så var det många besökare som tittade in och följde kläckningsarbetet. Men då det var dags att släcka på kvällen så hade ännu inga kycklingar kommit ut ur sina ägg, utan det var endast 7 ägg som hade hålslag.

Bild från sändningen.
Ungefär vid 4-tiden så lyckades den första kycklingen ta sig ut ur sitt skal och vid halv sju på morgonen hade ytterligare två kycklingar kläckts.

Jag satte återigen igång min LIVE-sändning från kläckaren nu på morgonen och sen dess har ytterligare tre kycklingar tagit sig ut och fler är på gång.

Här är en bild från sändningen från kl 10.15 på morgonen ungefär. När jag skriver detta har det varit över 420 besök i äggkläckningsmaskinen! Titta gärna in själv och se hur det går! http://www.ustream.tv/channel/niklas-kycklingar

tisdag 23 oktober 2012

Dag 20 i äggkläckningsmaskinen

Idag är det det 20:e dygnet i kläckaren och om allt går som det ska så är det alltså nu det kommande dygnet som det kan börja komma ut kycklingar ur äggen!

På äggkläckningsmaskinen (Hova Bator 1632) finns det två små fönster uppe på toppen där man kan titta ner och få en koll på äggen.
Värsta filmstudion...
När alla i familjen är intresserade så blir det både trångt och svårt att se något, så därför har jag kopplat in en videokamera som filmar ner i kläckaren och kan sen ta upp bilden direkt på en TV som står i samma rum.
Så nu är det förberett för att familjen och vänner ska kunna få en bra möjlighet att titta på när kycklingarna kläcks, utan att alla behöver trängas runt de små fönstren på kläckaren.
Istället ser det nu mer kaotiskt ut på utsidan av kläckaren med utrustning och sladdar som ni kan se på bilden...

Jag ville dessutom testa möjligheten att köra en Internetbaserad LIVE sändning från kläckaren och har därför valt att testat Ustream som är ett enkelt system där man med sin webkamera, eller i mitt fall, mobiltelefon (iPhone), filmar och streamar ut till en websida (kanal) som andra sen kan titta på om de vill.

Första försöket igår blev sisådär, eftersom jag då lagt telefonen direkt på det lilla fönstret ovanpå kläckaren, så blev det ganska varmt där och telefonen protesterade och varnade för detta.
Min gamla webkamera jag hade i en låda, visade sig vara för gammal för att användas på nyare datorer, så idag testar jag igen med iPhonen, fast nu har jag positionerat den så att den inte ligger direkt mot fönstret, utan ca 7 cm ifrån.

Den som vill titta är välkommen att besöka http://www.ustream.tv/channel/niklas-kycklingar 
Jag hoppas kunna ha sändningen igång under hela kläckningstiden, men det beror på om allt fungerar som jag vill. Sändningen är ljudlös och visar i nuläget 8 av 13 ägg i maskinen.
Det dyker upp en del reklam i sändningen ibland, men det är inget jag kan göra något åt eftersom jag använder gratisversionen.

söndag 21 oktober 2012

18:e dygnet i äggkläckningsmaskinen

Det börjar närma sig!

Just nu är det ett av de mest kritiska dygnet under hela ruvningstiden. Enligt statistik är det ca 20 % risk att något går snett med kycklingen detta dygnet. Jag genomlyste precis alla de 13 äggen en sista gång och det var fortfarande liv i samtliga, skönt!

Jag har även tagit bort den insatsen som automatiskt har vänt äggen hela tiden. Nu ska äggen ligga stilla i maskinen de sista tre dygnen, direkt på själva nätbottnen.
Jag tror inte att det är någon risk att det blir för tidig kläckning, ibland händer det att kycklingarna börjar ta sig ut redan på 18-19 dygnet om de har haft det lite för varmt under ruvningen. Men det såg ut som att det skulle behövas 2-3 dygn till nu när jag genomlyste äggen.
På samma sätt kan det ibland vara så att kläckningen kommer igång sent, ända upp till det 23:e dygnet om det har varit lite för låg temperatur i kläckaren.

När man lägger äggen för kläckningen så ökar man också fuktigheten i kläckaren genom att fylla på mer vatten i de bottenfack som finns under själva nätet som äggen ligger på.
Det behövs mer fukt inför kläckningen och därför vill man heller inte gärna öppna locket på maskinen i onödan de sista dygnen, eftersom det innebär att både värme och framförallt fukten smiter iväg.

Jag har även beställt ett sånt där värmetak som jag skrev om den 16 oktober. Hittade den på olika sajter, men beslöt mig för att testa svenska företaget Arctic Hen, som jag hört mycket gott om med snabba leveranser osv. Fick besked i fredags att paketet var skickat, så jag bör få det nu i början av veckan.
Jag har också min gamla koltrådslampa i reserv om det skulle bli något knas med leveransen.

Hönshuset är såpass klart att det ska gå att hålla kycklingarna där sen efter att de (förhoppningsvis) kläckts. Jag kommer hålla själva hönshuset endast på ca 10 grader värme i vinter, möjligen 15 grader nu de första veckorna. Så de kommer vara beroende av sitt värmetak för att överleva.

onsdag 17 oktober 2012

Dag 14 i äggkläckaren

Med viss spänning och stort intresse så gjorde jag och sonen idag en ny genomlysning av de kvarvarande 15 äggen i kläckaren.

Och vi kunde snart konstatera att av de tre äggen som jag förra veckan märkte med ett kryss, då de såg "konstiga" ut, så var det två av dessa som definitivt var döda.
Men i 13 av äggen var det fullt liv och vi kunde se kycklingfostren röra sig ordentligt därinne! Sonen blev mycket fascinerad av att man kunde se en liten kycklingfot som vinkade till oss i ett av äggen!

Så nu är det alltså 13 ägg kvar av de 20 och självklart håller vi tummarna att de ska klara av den sista veckan också. Dock är det en väldigt kritisk period som inträffar omkring 18:e dygnet då gulan dras in i magen på kycklingen, då det inte är ovanligt att en del kycklingar dör.

Jag försökte själv att ta en filmsnutt med mobilen för att visa hur kycklingarna rörde sig inne i äggen, men det var för mörkt i rummet för att det skulle bli bra på film och när jag ökade belysningen så syntes det inget istället, men jag hittade en film på YouTube som visar samma som vi såg. (fast vi hade inte lika dramatisk musik...)
Ett litet mirakel eller hur?


tisdag 16 oktober 2012

Hålla kycklingarna varma

Nu är det ca en vecka kvar innan det förhoppningsvis kläcks några kycklingar ur de ägg som ligger i äggkläckningsmaskinen.
Kycklingar behöver värmekälla för att överleva och har de ingen hönsmamma som kan hålla dem varma så får man ersätta henne med något annat.

Koltrådslampa
Förr så var det koltrådslampor som gällde. En sån är som en gammal vanlig glödlampa fast själva glödtråden är av kol och de avger mycket värme, men också ljus.
Nuförtiden anses koltrådslampor vara gammalmodiga och man har konstaterat att även små kycklingar vill ha en normal dygnsrytm och kunna sova i mörker, vilket inte är förenligt med att använda en lampa som lyser oavbrutet...
Dessutom är de inte så säkra, de kan orsaka bränder och de går ganska lätt sönder och man riskerar att kycklingarna kan hinna dö om man inte har reservlampa och bra övervakning.


Keramisk lampa
Så istället har man börjat använda keramiska lampor som inte avger något ljus utan endast värme. Dessa är dock fortfarande ganska energikrävande och relativt dyra, men som sagt så slipper kycklingarna ligga i ljus hela dygnet och lamporna har vanligen vanlig sockel som gör att de passar i de gamla armaturerna som folk haft till sina koltrådslampor, vilket är bra då man slipper investera i ny dyr utrustning. Dessa "lampor" finns i flera olika storlekar och styrka. Vanligen använder man sig av 250W. De sägs vara mer tåliga och ha bättre livslängd än koltrådslamporna också, så lite tryggare att använda även ur den aspekten.


Brinsea EcoGlow 20
Men vill man vara riktigt modern så finns det alternativ som ofta kallas "elektriska hönor", som är ett slags värmetak, en platta som värms upp, där kycklingarna kan krypa inunder och bli uppvärmda på ett "naturligt " sätt och utan brandrisker och mycket mer energisnålt än de kraftfulla 250W keramiklamporna.
Se till exempel detta värmetak från Brinsea som sägs fungera till ca 20 kycklingar.

Ser onekligen mycket smidigt ut, men jag funderar på om det finns några nackdelar?
Jag kan tänka mig att det finns risk att kycklingarna klumpar ihop sig under och att nån stackare hamnar underst i högen och inte kan ta sig loss och kvävs och sen kan det kanske vara lite opraktiskt att kycklingarna kan hoppa upp på taket och bajsa osv på det?

Men det kostar ungefär lika mycket som en keramiklampa på 250W som jag annars funderade på att köpa för att komplettera min gamla värmelamps-armatur som jag sparat sen 80-talet (som jag då hade koltrådslampor i).

Verkar gå att köpa smidigt från olika ställen på Internet.
20W energiförbrukning är ju mer än 10 ggr lägre än en keramiklampa, så man sparar ungefär 4-5 kr per dygn i elförbrukning, vilket ju inte är fy skam heller.
Funderar allvarligt på att köpa mig en sådan till kycklingarna. Vi får se hur det blir.

Höns i trädgård

Höns i trädgård av Karin Neuschütz
Tänkte skriva lite om en annan bra hönsbok som jag har hemma som heter "Höns i trädgård" av Karin Neuschütz, en mycket berömd hönsboksförfattare.

Det här är en mycket bra bok för framförallt nybörjaren och den som funderar på att skaffa höns!
Den tar inte upp så mycket detaljer kring olika hönsraser, men man får en grudlig och bra genomgång av allt annat som berör daglig skötsel, inredning av hönshus, foder och sjukdomar osv.

Boken har ca 108 sidor och är lättläst med bra illustrationer och en del bilder. Den bok jag har hemma är utgiven 1998, men det har faktiskt kommit en ny upplaga i år 2012 som är något uppdaterad och än mer aktuell.

Jag kan absolut rekommendera den här boken till alla som funderar på att skaffa höns, eller nyblivna hönsägare som vill lära sig grunderna.
Komplettera gärna med en dedikerad bok om olika hönsraser om man vill läsa mer om just detta.

Det här är en populär bok som är mycket prisvärd framförallt för nybörjaren och som inspiration för den som funderar på att skaffa höns i mindre skala och för hobby.
Klicka på bilden för bästa pris!



onsdag 10 oktober 2012

Dag 7 i äggkläckningsmaskinen

Det var med viss spänning som jag och sonen idag på det 7:e dygnet, plockade ur alla äggen ur kläckaren och genomlyste dem.
Genomlysning av ägg- obefruktat ägg
Utav de 20 inköpta avelsäggen var det fyra stycken som var obefruktade och ett som kycklingfostret hade dött tidigt.
Av de 15 som blev kvar så fanns där 3-4 stycken som såg lite konstiga ut och eventuellt inte levde, men som ändå fick åka tillbaka in i äggkläckningsmaskinen en vecka till.
 Så 80 % av äggen var befruktade och det är jag nöjd med, framförallt med tanke på att det är så sent på säsongen.

Av de sex mataffärsäggen vi lagt in var det dock inte ett enda som var befruktat, vilket jag egentligen inte hade väntat mig heller. Dels är det som sagt lite för sent på säsongen och sen vet jag inte hur Stjärnägg har det med tuppar bland sina frigående höns?
Det var mycket jobbigare att se något vid genomlysningen av de mörkbruna äggen, jag testade både med min gamla ägglysare och med den starka lampan på iPhonen som jag fick tips om från en kompis.

Så totalt plockade vi alltså bort 11 ägg av de 26 som vi haft i kläckaren denna vecka. Nästa genomlysning tänkte vi göra då äggen legat 14 dagar i maskinen och då bör det tydligt framgå om de "konstiga" äggen klarat sig eller ej.

Sonen var nöjd att 15 ägg verkar vara liv i och nu håller vi tummarna att de klarar ytterligare en vecka och utvecklas fint.

tisdag 9 oktober 2012

Hönsminnen...

Nu när jag är på gång att bli hönsägare på nytt så har jag börjat gå igenom alla mina gamla hönstidningar från förr. Framförallt mängder av nummer och årgångar av Svenska Rasfjäderfäförbundets tidskrift som jag samlat på mig genom åren.

Jag misstänker att några nummer har försvunnit ur min samling av olika skäl. Några exemplar vet jag att jag lånade ut till någon kompis för 20 år sedan som jag nog aldrig fick tillbaka och en del har kanske tappats bort under flyttningar och liknande.

Jag vet faktiskt inte riktigt hur många nummer jag har, men det är en hel del så jag har att läsa några veckor till.
SRFs tidskrift nr 2 1982
Igår fick jag fram nummer 2 för år 1982 och även om jag aldrig varit särskilt förtjust i rasen Araucana så tänkte jag ändå läsa alla nummer jag har från pärm till pärm.

Jag fick en liten "flashback" när jag läste om Mälardalens hönsutställning som hölls i Veterinärhögskolan påsken 1982 och att jag faktisk är omtalad i artikeln där det står att jag hade med en höna som fick 92 poäng av rasen Tysk dvärg.
"En genomgående fin samling" var domarens ord.

Jag hade glömt bort den utställningen, (det var ju ändå 30 år sedan!) men jag minns nu att jag hade ganska många Tysk dvärg en period. Väldigt vackra och trevliga höns! Jag avlade på orangefärgade och fick fram en hel del ganska bra utställningsdjur. Tupparna var väldigt stiliga medans hönorna var tämligen anspråkslösa.

Jag kommer ihåg att min mormor blev bästa kompis med två hönor just av rasen Tysk dvärg och att dessa två gärna tillbringade någon timme om dagen inne i köket hos mormor, som antagligen gärna delade med sig av smulor och annat gott till dem.
Dessa två små hönor, flyttade i princip ut från det riktiga hönshuset och bosatte sig under mina morföräldrars altan under sommaren i flera år. Jag har för mig att mormor döpte dessa hönor till Mimmi och Ninni och att de blev tämligen gamla.

Tänk vad mycket hönsminnen som kommer fram bara genom att läsa en gammal tidskrift...
Jag ska försöka läsa ett nummer om dagen har jag tänkt mig, mitt namn figurerar nog i fler nummer på ett eller annat sätt, då jag minns att jag nog skrev några artiklar också. Vi får se vad jag hittar.

söndag 7 oktober 2012

Hönsraser

Hönsraser av Annette Grandin
Jag har som sagt ganska många hönsböcker hemma och idag tänkte jag skriva några rader om boken "Hönsraser" av Annette Grandin som är utgiven år 2002.

Hela 53 raser, varav de flesta finns i både stor ras och dvärg, beskrivs med både bilder och text i boken och man får också en bra genomgång av alla olika färger och teckningar som är godkända på höns.

Det här är ingen bok som i detalj beskriver vad som krävs för skötsel av höns, utan detta tas endast upp flyktigt och fokus i boken är att presentera de olika raserna på ett tydligt och bra sätt.

Boken innehåller 96 sidor och de flesta raser har en hel egen sida och några raser får ett helt uppslag.
Bilderna är fina, men ska inte användas som rasstandard.


 Jag tycker det här är en mycket bra bok, särskilt för den som vill veta mer om olika hönsraser och man får bra hjälp av informationen i boken om man vill ha hjälp att välja en lämplig ras utifrån sina egna krav och önskemål.

De raser som beskrivs i boken är; Dorking, Kochin, Brahma, Indiska stridshöns, Faverolle, Maran, Rhode Island, Amrocks, Sussex, Wyandotte, Australorps, Barnevelder, Bielefelder, Houdan, Welsumer, Orpington, Plymouth Rock, New Hampshire, Asil, Araucana, Minorka, Breda, Vorwerk, Nakenhalsade, Red caps, Spanier, Ostfriesiska möwen, Moderna engelska stridshöns, Leghorn, Ancona, Sumatra, Brakel, Kraienkoeppe, Hamburger, Paduan, Appenzeller skägghöns, Legbar, Norska järhöns, Fönix, Holländs vithätta, Yokohama, Lakenfelder, Sultanhöns, Appenzeller spetshättad, Silkeshöns, Dvärgkochin, Benbefjädrad (Mille Fleur), Antwerpen skägghöns, Svens dvärg, Bantam, Chabo, Seebright och Holländs dvärg.

Här är ett exempel på en sida ur boken. Jag valde Plymouth Rock som just nu är aktuell för min egen del.

Boken är tyvärr slutsåld på förlaget och det återstår att se om någon ny upplaga är aktuell, men den bör finnas att låna på biblioteket eller om du har tur att stöta på ett exemplar på något antikvariat.

lördag 6 oktober 2012

Ägglysare

Lampa från 80-talet avsedd för genomlysning av ägg.
Om några dagar är det dags att genomlysa alla äggen i äggkläckningsmaskinen för att se om de är befruktade och de blivande kycklingarna är vid liv.
Kom faktiskt på att jag nog hade kvar en gammal ägglysare från början av 1980-talet. Hittade den efter att ha letat igenom gamla lådor i garaget.
Den ser inte mycket ut för världen, men den blev flitigt använd då jag hade många kläckningar både i maskin och under höna på 80-talet.
Jag minns att man gärna ville ha det ganska mörkt i rummet när man lös äggen då ljuset kanske inte var det allra bästa.
Testade precis och den funkade fortfarande efter att ha legat undangömd i 20 år!
Ser att det sitter en 25W matt lampa i den, med smal sockel. Tror jag ska se om jag kan få in en mer modern och ljusstark lampa i den tills den ska tas i bruk om några dagar.
Den som spar han har...

Här är en bra länk där man kan se utvecklingen av kycklingen i ägget, dag för dag.

fredag 5 oktober 2012

Höns och andra fjäderfän



Jag tänkte skriva lite om en annan hönsbok jag har hemma. Det är; "Höns och andra fjäderfän" av Kristina Odén.

Den här boken innehåller en del information om vad man behöver veta för att skaffa och ta hand om sina höns; Hönshus, foder, sjukdomar, olika raser, m.m. Den innehåller dessutom en del information om andra fjäderfä som; gäss, ankor, kalkoner, duvor och pärlhöns.

Genomgången av hönsraser i boken är helt okej även om det mest är teckningar och inga bilder.
De första 50 sidorna i boken (som innehåller 190 sidor) ger en historisk och övergripande genomgång av höns i allmänhet och en del anatomi osv. Sen är boken ganska varierad. Även slakt och lite mer produktionsinriktad information finns med.
Jag kan möjligen tycka att boken är lite för generell ibland och att man saknar en del detaljer. Den är lättläst och har bra register om man vill slå upp saker. Det finns till och med en del recept på olika äggrätter m.m.

Det är absolut en läsvärd bok, men kanske inte bästa valet för nybörjaren eller den som har höns i liten skala för hobbybruk? Den kom ut 1994 och sen även en andra häftad upplaga 1999 och känns därmed kanske inte helt modern.

Den här boken tycks dessutom vara slutsåld på förlaget och jag är tveksam till om man ger ut en ny upplaga, så det är kanske på bibliotek eller antikvariat man har störst chans att hitta boken idag.

torsdag 4 oktober 2012

Första dygnet

Lite drygt ett dygn har nu äggkläckningsmaskinen ruvat äggen och temperaturen har legat på 100 grader Fahrenheit eller 37,8 grader Celsius som planerat.
Kläckaren har två "fönster" i locket som gör att man ganska enkelt kan kika in och se att allt står rätt till. Det enda jag har lite vårt att se utan att öppna locket är om det finns tillräckligt med vatten i bottenkärlet. Vattnet behövs där för att hålla en lämplig luftfuktighet inne i kläckaren.
När det börjar närma sig kläckning ska man fylla på vatten även i ett andra fack som är lite större, eftersom det ska vara högre fuktighet mot slutet av kläckningen.
Såhär såg det ut nyss då jag kikade in genom fönstret till kläckaren, som är en Hova-Bator 1632 med automatisk vändningsinsats. Vändningsinsatsen som äggen vilar i nu, ska man ta bort på det 18:e dygnet eftersom äggen inte ska vändas de tre sista dygnen.

Sonen undrar om det har hänt nåt i äggen ännu och faktum är att redan första dygnet så är det en rejäl utveckling i ägget, under förutsättning att det är befruktat förstås.
Redan efter 21-22 timmars ruvning så ska kycklingens huvud ha börjat bildats och efter 38 timmar så ska hjärtat ha börjat slå! Helt fantastiskt!

onsdag 3 oktober 2012

Kläckaren laddad

Idag har jag och sonen laddat äggkläckningsmaskinen med 26 stycken ägg!
Kläckaren har stått och gått tom i mer än en vecka nu och hållit rätt temperatur exemplariskt, så nu är det bara att hoppas att den fortsätter att sköta sig de närmaste tre veckorna framöver.

Äggen vi lagt in är 20 stycken inköpta avelsägg av Plymouth Rock (stor ras, tvärrandig) och sen la vi även in 6 stycken vanliga ägg som vi köpt i affären, fyra bruna och två vita.
De ägg som är från affären har jag egentligen inga förhoppningar eller förväntningar på, men vi tänkte testa bara för skojs skull och då jag hört många som lyckats få fram kycklingar ur vanliga köpägg nuförtiden, då hönserierna börjat ha tuppar bland de frigående hönsen för att de ska bli mer harmoniska.
Om det blir kycklingar ur dessa matägg så är det förstås någon hybridras speciellt framtagen för värpning och kanske inte precis en typ som jag vill ha egentligen, då dessa är framavlade att leva ett kort liv med maximal äggproduktion.

Nu blir det alltså till att vänta och ha tålamod ett tag. Om en vecka ska jag genomlysa äggen för att se om det är något liv i dem. Hösten är normalt inte den allra bästa årstiden vad avser befruktning på avelsägg, men jag har hoppas och tror att det nog ska gå bra då uppfödaren vi köpte äggen av sa att hönsen värpte mycket bra fortfarande och att det hittills varit mycket bra fertilitet i flockarna.

Här på bloggen kommer jag rapportera fortlöpande över hur det går med ruvningen och kläckningen (förhoppningsvis) av kycklingarna om ca 21 dagar.

fredag 28 september 2012

Höns : raser, skötsel, uppfödning

Höns: raser, skötsel, uppfödning
En av de absolut bästa hönsböckerna som finns att få tag på är boken Höns av Karin Neuschütz och Kristina Odén.

Förutom att den innehåller det mesta man behöver veta om att ha höns rent praktiskt; hönshus, foder, skötsel, sjukdomar osv, så innehåller den även massor av rasbeskrivningar på både vanliga och lite mer ovanliga hönsraser.
Hela boken är dessutom fylld med massor av fina och inspirerande bilder.
Klicka på bilden för mer detaljerad information om boken och bästa pris!



Författarna till boken är välkända i hönssammanhang och har skrivit fler hönsböcker på egen hand förut. Boken är lättläst och rejäl till formatet. De härliga bilderna dominerar innehållet, men det finns också mycket intressant att läsa på de 150 sidorna.

Ska man bara köpa en enda hönsbok så är det den här boken man bör satsa på! Lämpar sig mycket bra till nybörjaren som funderar på att skaffa höns. Drygt 60 hönsraser presenteras i boken med både text och bild.

Köp den!