Höns : raser, skötsel, uppfödning

Höns: raser, skötsel, uppfödning

En av de absolut bästa hönsböckerna som finns att få tag på är boken Höns av Karin Neuschütz och Kristina Odén.

Förutom att den innehåller det mesta man behöver veta om att ha höns rent praktiskt; hönshus, foder, skötsel, sjukdomar osv, så innehåller den även massor av rasbeskrivningar på både vanliga och lite mer ovanliga hönsraser.
Hela boken är dessutom fylld med massor av fina och inspirerande bilder.
Klicka på bilden för mer detaljerad information om boken och bästa pris!



Författarna till boken är välkända i hönssammanhang och har skrivit fler hönsböcker på egen hand förut. Boken är lättläst och rejäl till formatet. De härliga bilderna dominerar innehållet, men det finns också mycket intressant att läsa på de 150 sidorna.

Ska man bara köpa en enda hönsbok så är det den här boken man bör satsa på! Lämpar sig mycket bra till nybörjaren som funderar på att skaffa höns. Drygt 60 hönsraser presenteras i boken med både text och bild.

Köp den!

Avelsägg inköpta

Jag har lyckats hitta och beställt 20 stycken avelsägg från Uppsala som jag ska hämta nu på tisdag den 2 oktober.

Plymouth Rock, höna

Det ska vara ägg av renrasiga Plymouth Rock, tvärrandig stor ras.

Plymouth Rock är en gammal amerikansk ras som är lugn och trevlig och dessutom värper hyfsat med ägg. Den tvärrandiga teckningen ser väldigt cool ut tycker jag och dessutom går det oftast att redan när kycklingarna kläcks se skillnad på tuppar och hönor genom att de mörka kycklingarna har en gul fläck uppe på huvudet som ser lite olika ut mellan könen.

Jag är väldigt glad att jag lyckades hitta några ägg fast det egentligen inte är bästa tiden att börja kläcka fram kycklingar på hösten.

Hova-Bator 1632

En fin äggkläckningsmaskin har jag fått låna från en snäll kompis, det är en Hova-Bator 1632 med automatisk vändare. Den rymmer  upp till 42 ägg tror jag, så kanske lite onödigt stor, men det ska nog bli bra. Jag håller på att testköra äggkläckaren nu och justerar in temperatur och sånt. Den tycks fungera bra och det är en till synes väldigt enkel konstruktion i frigolit. Den har ingen fläkt och då gäller det att mäta temperaturen på rätt ställe i maskinen. Jag har kläckt mycket kycklingar i hembyggda äggkläckningsmaskiner på 1980-talet. Självklart är en höna den bästa äggkläckaren, men det brukar fungera ganska bra med maskin också.

Tanken är alltså att vi ska kläcka fram kycklingar och att det förhoppningsvis blir 5 stycken hönor kvar som vi kan behålla. Jag kommer skriva mer dagbok om kläckningen här i bloggen varteftersom. Jag räknar med att lägga in äggen i maskinen den 4:e oktober, dvs om en vecka och att det sen ska bli kycklingar omkring den 24-25 oktober.

Under tiden pågår fortsatt arbete med att inreda färdigt hönshuset. Även här tänkte jag dokumentera lite bättre med bilder och beskrivningar hur jag har gjort och tänkt.

Tuppar, hönor och höns

Ett ganska allmänt missförstånd är att man endast kallar hönor för höns. Som t.ex att någon kan säga; "Jag har 2 tuppar och 6 höns.". Eller; "Jag är endast intresserad att köpa höns, inga tuppar...", osv.

Så här är det; Höns är ett samlingsbegrepp som omfattar; kycklingar, ungdjur, tuppar och hönor.
Så fort du får en endaste liten kyckling så har du höns. Det heter alltså höns även i singularis.
Det första exemplet borde istället ha sagts; "Jag har 2 tuppar och 6 hönor." eller "Jag har 8 höns."

Om man skulle jämföra Höns med Människor (som vi alla borde kunna relatera till), så skulle det bli såhär (ental och flertal);

Höns / Höns	Människa / Människor
Höna / Hönor	Kvinna / Kvinnor
Tupp / Tuppar	Man / Män
Kyckling / Kycklingar	Barn / Barn
Ungdjur / Ungdjur	Ungdom / Ungdomar

Det finns en del raser som har ordet höns med i själva rasnamnet och detta kan skapa förvirring för de som felaktigt tror att höns betyder hönor. T.ex Silkeshöns, Norska Järhöns och Gamla Engelska Stridshöns är raser jag haft.
Där ska man alltså säga Silkeshönstupp och Silkeshönshöna om en tupp och höna. (Men de flesta säger istället "Silkestupp" och "Silkeshöna".)

Jag minns en gång då jag hade satt ut annons i tidningen och ville sälja av fyra överskottstuppar av mina Gamla Engelska Stridshöns och många då blev förvirrade och trodde jag sålde hönor när annonsen såg ut såhär;

Säljes: Gamla Engelska Stridshöns, 4 stycken tuppar, Stor ras, Svart Guldhalsade.

Så det är bra att ha ordning på terminologin och veta att en tupp är en tupp och en höna en höna men att bägge faktiskt är höns.

2 Höns av rasen Norska Järhöns. Tupp och Höna

Hönskunskap

Jag tror jag har läst varenda hönsbok som finns och tänkte här i bloggen försöka recensera de böcker jag har hemma. Så håll utkik efter mina boktips!

Liksom med de flesta husdjur så är det en stor fördel att vara någorlunda påläst innan man skaffar höns. Tyvärr är det många som skaffar höns med inställningen; "hur svårt kan det vara?" och gör precis tvärtom och skaffar först hönsen och sen börjar fundera på hur de ska bo och skötas om.

Det går också att skaffa sig kunskap och information om höns från olika forum, Facebook-grupper, hemsidor och bloggar (som den här), men det är tyvärr inte alltför ovanligt att man då råkar ut för felaktig information, allt från små faktafel till humbug och stundtals totalt vansinniga råd.
Är man lite påläst kan man åtminstone lättare utvärdera den information man sen hittar på "nätet"...
Utgivna böcker har fördel av att de är faktagranskade innan de trycks, men nackdel med att de lätt blir "gamla" och lite inaktuella.

Genom att gå med i en hönsförening får man också en möjlighet att lära sig det mesta om höns, men oftast kommer av naturliga skäl föreningslivet in en stund efter att man hållit på med hönsen ett tag. Men har du möjligheten att planera och vill bli en optimal hönsuppfödare så är det alltså ett bra tips att gå med i en förening innan du skaffar dina hönor.

Det finns en hel del föreningar och klubbar som är av intresse för den hönsintresserade, men jag tänker framförallt rekommendera att börja med Svenska Rasfjäderfäförbundet som har funnits sedan 1975 och bland annat ger ut en trevlig tidskrift sex gånger om året och arrangerar utställningar och annat spännande för den hönsintresserade.

Att besöka duktiga uppfödare, fråga och observera hur en erfaren hönsuppfödare har sina höns kan också vara mycket värdefullt och ge mycket kunskap. Även här kan det vara på sin plats att påpeka att alla som har, eller har haft höns, nödvändigtvis därmed varken behöver vara duktiga eller göra rätt. Jag har själv besökt uppfödare som haft höns i många år men som trots detta haft misskötta höns som levt i misär.

Praktisk erfarenhet är såklart viktigt och kan ge kunskaper som inte kan förmedlas i någon bok, hur bra den än är. Därför är det oftast bra att börja i ganska liten skala och känna sig för ett tag innan man gör några större satsningar.

Det finns också många regler och bestämmelser som är viktiga att känna till för den som vill skaffa höns. Kontrollera t.ex alltid först vilka lokala regler som gäller hönshållning i just din hemkommun (de har oftast en hemsida med information. Titta under Miljö).

Välkommen till min hönsblogg!

Redan som 11-åring skaffade jag mig mina första höns 1977.

Det var en tupp och en höna av dvärgrasen Mille Fleur och jag köpte dem av en äldre dam i Hölö.

Jag blev omgående juniormedlem i Mälardalens Rasfjäderfäklubb som då var en lokalklubb till Svenska Rasfjäderfäförbundet (SRF). Man kan säga att jag verkligen fastnade och drogs in i hönshobbyn och blev både aktiv uppfödare, utställare och involverad i föreningslivet med styrelseuppdrag osv.

MRFK:s logga 1984

Min morfar var snäll och hjälpte mig på alla sätt med att bygga hönshus och skjutsa mig runt till olika uppfödare och utställningar runt om i landet.

Efter ett tag så utökades antalet höns och jag skaffade några Silkeshöns, en vit tupp och höna samt en viltfärgad höna.

Jag bodde på den här tiden en bit utanför Mariefred och inom ett lantligt, men ändock detaljplanerat område. Efter ett tag hörde en miljöinspektör av sig från kommunen och sa att de fått in klagomål på att tuppen förde oväsen.
Inspektören kom sen ut för att genomföra mätningar och kunde då konstatera att den lille Mille Fleur tuppen trots ihärdigt galande inte kunde klassas som sanitär olägenhet, men att den onekligen hördes ganska väl och kanske kunde uppfattas som irriterande, framförallt då den gärna spenderade stor del av sin vakna tid med att just gala.

För att inte ställa till med allt för mycket bråk så fick den lilla Mille Fleur tuppen flytta och kvar blev istället den betydligt lugnare Silkeshöns-tuppen som förutom ett dovare galande också tyckte det räckte med att gala några gånger om dagen.

Jag höll på med hönsavel i många år och har haft åtskilliga raser, min favoritras och den jag arbetade med längst var Gamla Engelska Stridshöns (Old English Game), men så småningom, av flera skäl, så hade jag inga höns längre och åren gick. Mitt hönsintresse har hela tiden funnits kvar och förhoppningen har hela tiden varit att jag nån gång skulle kunna skaffa höns på nytt.

Jag hoppas självklart kunna blogga en del om mina erfarenheter från förr när jag hade höns.(Tyvärr så har jag oerhört få bilder från den här tiden, detta var långt före digitalkameran sett dagens ljus och mobiltelefoner knappt gick att ringa med, än mindre fotografera...)
Men framförallt startade jag bloggen för att idag, ungefär 36 år senare så är jag återigen på gång att skaffa mig höns och allt vad det innebär kommer vara huvudämnet i denna blogg.

Jag hoppas att nån annan kan hitta hit och finna ämnet och bloggen tillräckligt intressanta för att följa.