Torv i hönshuset

I morgon blir unghönsen 14 veckor gamla och då ska jag försöka ta en liten filmsnutt att lägga upp här på bloggen och på Youtube igen. Jag har fått en hel del mail där folk tycker det är bra att kunna följa utvecklingen från ägg till vuxna höns, så tanken är väl att filma vidare några veckor till.

Torv i hönshuset är bäst, men kan se lite "skitigt" ut.

Jag har även fått en del frågor varför jag har torv som golvströ i hönshuset och inte spån som är vanligare.
Svaret blir att torv har många fördelar jämfört med spån; det har oerhört bättre absorptionsförmåga och är antibakteriellt och ett mer naturligt underlag. Ohyra och flugor gillar inte torv, och när man sen tar ut torven vid utgödsling, så är den bara att lägga på komposten eller till och med direkt ut i trädgårdslandet. Tillsammans med hönsskiten så blir det ett mycket fint gödsel.
Spån däremot bryts ner långsamt, ibland tar det flera år innan den är förmultnad och går att använda som jord/gödsel.
En annan fördel som torv har är att den reducerar och neutraliserar uppkomsten av ammoniak. Ammoniak är ett giftigt och obehaglig ämne som uppstår från hönsens avföring, en stickande frän doft som retar slemhinnor, luftvägar och ögon, onyttigt för både hönsen och oss.

Finns det inga nackdelar med torv då? Ja många ogillar att det ser "skitigt" ut i hönshuset eftersom det dels är ett mörkt material, men också för att torvdammet är synligt och gör att hönshuset ser smutsigt ut.
Spån dammar det också, men där är dammet inte så synligt, så intrycket blir att det ser snyggare ut med spån.
Torvdammet är dock ofarligt eftersom partiklarna är så stora att de inte kan nå ner och fastna i lungorna, det fastnar i flimmerhåren. Damm från spån är dock så fint (trädamm) att det lätt går ner och fastnar i lungorna och är farligt.

Det är ganska stor skillnad mellan torv och torv. Använd helst rejäl torv för häststall och absolut inte sån torv man köper på trädgårdsbutikerna.

Torven är ofta mycket uppskattad av hönsen att krafsa i, bada i (bala) och är både drygt och relativt billigt.

Kycklingarna 12 veckor

Idag blir kycklingarna 12 veckor gamla!
Förutom att de ruggar en del så växer de fortfarande ganska snabbt och jag tycker de ser rätt fina ut faktiskt!
De har däremot börjat hacka bort färg från väggarna, särskilt på ytor som är spacklade.
Jag antar att det är kalken i spacklet de tycker om, eller så är det bara ett tidsfördriv som de börjat med.
Man brukar inte börja ge höns extra tillskott på kalk, i form av snäckskal, förrän de ska börja värpa. Dessutom så blandar jag i lite foderkalk i deras grus, så de bör inte ha någon brist på kalk egentligen.

Hade det inte varit 30 cm snö ute så hade jag kanske funderat på att börja släppa ut dem utomhus lite nu när de blivit så stora. Men det får vänta ett tag till.

Jag tog en liten filmsnutt på dem nu precis. Visst är väl tupparna väldigt fina? Jag letar fortfarande efter fler som är intresserad av en tupp. Endast en av fem är tingad, så hör av dig om du är intresserad.

Ruggning

De senaste dagarna har det börjat bli mycket fjädrar skräpandes i hönshuset och det är tydligt att unghönsen nu alltså börjar byta ut en del av sin fjäderdräkt.

Normalt ruggar höns på hösten, men unghöns ruggar i omgångar under hela sin uppväxt ända tills de är fullvuxna.

Små fjädrar brukar hönsen kunna äta upp, men de större blir kvar och skräpar ner.
Att höns äter upp små tappade fjädrar är helt naturligt, de innehåller mycket protein.
Förr brukade man ge hönsen fjäderavfall som tillskottsfoder efter man hade slaktat.

Hönshusets bästa plats...

Sedan sittpinnen kom på plats i hönshuset så har min lilla hönsflock fått en ny favoritplats.
Nästan varje gång jag kommer ner till hönshuset så hittar jag alla eller flertalet av unghönsen uppe på sittpinnen. Ibland har de legat och balat i torven och vid ett tillfälle stod alla och åt runt foderautomaten, men annars har de suttit och "häckat" uppe på sin sittpinne.

De använder nätburen till att landa och hoppa ner från till golvet, men väl däruppe så sätter de sig på pinnen och ägnar sin tid till att putsa sina fjädrar och vila.
Dock tycks de hinna med att äta en hel del under dagen ändå, det går åt ganska mycket foder nuförtiden och de växer fortfarande mycket.
Jag gissar att de ligger på ca 1 kilo i vikt just nu. Som fullvuxna ska de väga drygt 3 kilo, så de har fortfarande en bit kvar upp till det.

Vad gäller rangordningen så börjar den bli mer synlig nu, några av tupparna ägnar också en hel del tid att "kaxa sig" gentemot varandra. De tre hönorna låter mer "vuxna" än tupparna, som fortfarande mest "flöjtar" och man kan även se rent allmänt att tupparna är mer sociala och framfusiga i kontakten med mig än hönorna är, som oftast håller något "lägre profil".

Unghönsen är snart 11 veckor gamla och det börjar verkligen bli dags att försöka hitta nya hem åt tupparna. Det är bara en av tupparna som är tingade i nuläget, så jag har fyra kvar att försöka bli av med. Fortfarande är målet att hitta nya hem åt dem alla och slippa slakta dem.
Är du intresserad av en tupp så hör av dig! Och jag är tacksam om du kan tipsa andra som du tror kan vara intresserade av en Plymouth Rock tupp.

Kycklingarna 10 veckor

Eller "unghönsen" är idag 10 veckor är kanske mer korrekt att säga. En utomstående skulle nog inte kalla dem för kycklingar nuförtiden utan de ser nästan vuxna ut. Deras kammar är fortfarande små, men i övrigt ser de ut som de kommer göra som vuxna, förutom att de ska bli ännu större och tyngre såklart...

Sittpinnen är nu invigd.

Jag har nu under nyårshelgen hunnit med att få upp hönsens sittpinne och gödselskiva.  Det blev lite pyssel och allt gick inte så som jag hade hoppats på...
Här på bilden ser man ungefär hur den fungerar. Skiten samlas på skivan som ligger under en skyddande "nätbur" som i sin tur ligger direkt under själva sittpinnen.
Man kan ha lite torv på själva skivan för att underlätta utgödslingen, men här ville jag visa hur skiten hamnar på skivan och hur mycket det kan bli på en natt.

Själva sittpinnen fick bli en grov rundstav (6 cm i diameter), vilket inte var min första tanke, men jag hittade inget annat lämpligt hemma.
Det som annars strulade var att konsolerna till skivan var svåra att passa in (eftersom väggarna i hönshuset inte är helt räta) och jag då hade sönder ena konsolen något när jag försökte justera höjden.
Dessutom gick det inte att ändra höjd på konsolerna när nätburen var ditsatt, så det krävdes en del trixande att få allt på plats.

Järnkonsoler för skenmontage fastskruvade i skivan.

Skivan är en laminerad mdf, jag har skruvat fast järnkonsoler för skena i den och satt dit öglor att fästa kedjor i framkant. Nätburen är av punktsvetsat fyrkantsnät och sen har jag "spänt fast" buren med fjäderhakar i skivan.
Sittpinnen sitter fästad med märlor direkt på nätet. I framkant har jag en "lucka" så att jag lätt kan vinkla upp och skrapa ut skiten varje dag i en hink som jag sedan tömmer direkt på komposten.

Nätburen hålls på plats med fjäderhakar.

Alternativet att fästa skivan i väggen med fasta konsoler kan bli aktuellt eftersom jag hade sönder ena konsolen och det var krångligt att justera höjden.
Antagligen klarar jag mig bra med mycket tunnare kedjor också.
Hela anordningen blev lite otymplig att hantera, men det är alltså väldigt enkelt att plocka bort nätburen och sittpinnen och att ta bort skivan. Så man kan få bort rubbet på max 5 minuter.

Under gödselskivan blir det nu en bra yta för hönsen att vistas på, men det kan vara bra att se till att ha extra belysning som når dit så att det inte blir ett "mörkt hörn".

Sittpinne med gödselskiva.

Såhär såg det ut när det var uppsatt och klart. Just nu sitter själva sittpinnen på ca 80 cm höjd, när hönsen sen blir lite större tänkte jag höja upp den till ca 120 cm eller något liknande.
Skivan är 60 cm x 130 cm. Nätburen ca 15 cm hög och med en pinnlängd på 125 cm så bör den räcka bra till 5 vuxna höns av stor ras.
Jag hade redan allt material hemma, så jag vet inte riktigt vad det skulle kosta att bygga om man var tvungen att köpa materialet, men jag skulle gissa på ca 50 kr för nätet, 15 kr för pinnen, 100 kr för konsoler och skenor och kanske 50 kr för skivan och 85 kr för kedjor/skruv, fjäderhakar, osv. Så kanske 300 kr totalt?

Kycklingarna 9 veckor

Idag blir kycklingarna 9 veckor gamla.

Julen har precis passerat och inte haft så mycket tid att fixa och dona hos hönsen. Lite rester och annat gott har de fått smaka på, men framförallt äter de begärligt av den helsäd som jag nu börjat ge dem varje dag som komplement till sitt basfoder.

Jag brukar ju skriva att de blir större och att de piper allt mindre varje vecka och så är fallet även nu. Faktum är att jag från och med idag inte längre kommer att kalla dem för kycklingar, utan istället blir det ungdjur eller unghöns.
Deras barndom är helt klart över och nu är de "tonåringar" ett tag tills de kan kallas vuxna.

Jag har också, glädjande nog, fått en av tupparna "tingad" till en annan uppfödare. Hoppas givetvis på att fler ska höra av sig och vara intresserade av en tupp så småningom. Ingen brådska i nuläget, men de är absolut såpass stora att de skulle kunna flytta redan nu om någon känner sig manad?

Jag har annars inte fått klart deras sittpinne ännu, men räknar med att den ska sättas upp i morgon. Återkommer med bilder och rapport.

Kycklingarna 8 veckor

I torsdags blev kycklingarna 8 veckor gamla och kanske snart inte ska kallas kycklingar längre då de börjar bli riktigt stora och präktiga.
Snart är kycklingpipen helt ersatta av unghönsens "flöjtande" och försök att låta som vuxna höns.

De flesta av dem är väldigt sociala och vill gärna hoppa upp i knät eller på handen om det ges möjlighet. Här är en av tupparna som alltid försöker lägga beslag på en sittplats på armen när man matar dem.
Lite "tuppfäktning" blir det ibland också, men även hönorna kan vara med och "slåss" ibland. Än så länge tycks det mest vara på lek och ingen som tagit på sig ledarskapet i den lilla flocken, men det kommer snart bli aktuellt då höns rent instinktivt är i stort behov av rangordning inom flocken .
När sittpinnen kommer på plats så brukar det bli mer tydligt vem som är "högsta hönset" utifrån hur de placerar sig på pinnen.
Det är synd att jag inte får ha kvar någon tupp sen, de verkar vara ännu mer sociala än de tre hönorna. Förhoppningsvis hittar några av mina fem tuppar ett nytt hem så småningom, vore kul om de kunde komma till användning till annat än att ätas upp.
Är du intresserad av en tupp, så hör gärna av dig, eller tipsa andra som kan vara intresserade.

Nu är det snart jul och jag får några lediga dagar och jag hoppas verkligen få deras sittpinne färdig nu till helgen.
Jag och min nyfunne hönskompis Jenny har köpt foder och delat, vilket var smidigt för oss som inte har så många höns, men ändå vill kunna få ihop en bra foderblandning.
Vi köpte helsäd av korn, havre och vete, samt allfodret Plym (pellets) från Granngården. Mina höns tycker om det och verkar må bra, så jag kör vidare på det ett tag till.
När hönorna börjar bli vuxna kan man överväga att gå över till ett värpfoder, men det är mest framtaget för fabrikshönsen, så det brukar bli bra med ägg även med basfodret, bara man ser till att ge extra snäckskal så att de klarar av sitt kalkbehov.